Disträ.
Kl. 14:36
Jag känner mig helt seg och disträ (jag älskar ordet!) och jag kan verkligen inte förstå varför. Har sovit bra inatt och ätit en asgod frukost. Frukost som för övrigt lär vara dygnets godaste måltid. Men i alla fall. Jag borde nog inte umgås med någon alls idag. Möjligtvis med min teve instängd på mitt rum. Med tanke på mitt rum. Jag städade det igår. Jag är enormt stolt och nu är det rent igen, det är bra. Det enda bra, idag.
Over and Out
Jag känner mig helt seg och disträ (jag älskar ordet!) och jag kan verkligen inte förstå varför. Har sovit bra inatt och ätit en asgod frukost. Frukost som för övrigt lär vara dygnets godaste måltid. Men i alla fall. Jag borde nog inte umgås med någon alls idag. Möjligtvis med min teve instängd på mitt rum. Med tanke på mitt rum. Jag städade det igår. Jag är enormt stolt och nu är det rent igen, det är bra. Det enda bra, idag.
Over and Out
ett töntigt tjej-inlägg.
Kl. 20:47
Jag tycker att jag har levt klart mitt singelliv nu. Jag orkar inte med den trista ensamheten längre. Jag undrar när en kille som faller mig i smaken ska dyka upp. Jag önskar att jag inte var så förbannat kräsen, för hur svårt kan det vara att hitta kärleken egentligen?
Det finns ju så himla många stiliga karlar där ute, varför kan inte jag få en? EN ENDASTE! Det är allt jag behöver. Någon att hålla i handen och visa upp världen för. Jag hatar att somna ensam. Jag hatar att inte ha någon att säga godnatt till. Jag saknar att vakna av en puss i pannan. Jag saknar till och med morgonens första puss som endast bistår av nattens äckliga andedräkt..
Okej , jag erkänner! Kärlek är inte överskattat. Hur mycket jag än vill att det ska vara det så är det inte det. Jag saknar lyckan i ett bultande hjärta.
Over and Out
Jag tycker att jag har levt klart mitt singelliv nu. Jag orkar inte med den trista ensamheten längre. Jag undrar när en kille som faller mig i smaken ska dyka upp. Jag önskar att jag inte var så förbannat kräsen, för hur svårt kan det vara att hitta kärleken egentligen?
Det finns ju så himla många stiliga karlar där ute, varför kan inte jag få en? EN ENDASTE! Det är allt jag behöver. Någon att hålla i handen och visa upp världen för. Jag hatar att somna ensam. Jag hatar att inte ha någon att säga godnatt till. Jag saknar att vakna av en puss i pannan. Jag saknar till och med morgonens första puss som endast bistår av nattens äckliga andedräkt..
Okej , jag erkänner! Kärlek är inte överskattat. Hur mycket jag än vill att det ska vara det så är det inte det. Jag saknar lyckan i ett bultande hjärta.
Over and Out
allt och inget och mycket mer.
Kl. 18:51
Nu är skolan igång igen. Har knutit resårer så att mina armar är helt sönder skurna och mina händer börjar sakta men säkert tappa känseln igen. Det är fantastiskt skönt att vara tillbaka!
Och nu har vi börjat med kundmöbler igen, gud vad jag har saknat att ha en möbel framför mig. Det senaste har vi bara hållt på med en massa test- och övningmaterial. I alla fall.. I måndags var ett äldre par inne och lämnade in en Emmafåtölj som jag ska klä om, och ack vad jag vill ha en sådan fåtölj. Det lär ju vara en av världens finaste klassiker! Vad jag ville komma till är att detta söta, äldre par är min lärares svärföräldrar. Snacka om att jag måste vara nogrannast i världen.
Fast jag tar det lite som en komplimang att få klä om till dem. Jag menar, om hon inte tyckt jag är duktig så hade jag ju aldrig fått klä om till hennes svärföräldrar.
Jag ser fram emot det. Har slagit av allting nu, så bara trästomen är kvar. Allt ska göras om. Den kommer bli hur fin som helst!
Från något spännande till en redan enorm saknad. Imorn var det två veckor sedan Tjäder lämnade Göteborg för USA. Och känslan av att hon är på andr sidan jorden är enormt frustrerande. Blir saknaden större för att någon är längre bort? Jag längtar efter henne. 6 månader kvar tills vi ses igen. Can't wait!
Förut ringde min sjukgymnast och berättade att jag fått en tid hos min läkare. 17 februari it is. Ska bli skönt att ha fått de gjort, men jag är fortfarande livrädd.
Och så lite mer framtid.. Nu är det faktiskt bara tre veckor kvar tills jag åker upp till Bella i Stockholm. Det ska bli helt galet roligt. Det är sjukt hur bra jag trivs med henne. Spelar ingen roll om vi inte höts eller sets på 2år, det är alltid lika enkelt att snacka och vara med henne. Helt underbart!
Over and Out
Nu är skolan igång igen. Har knutit resårer så att mina armar är helt sönder skurna och mina händer börjar sakta men säkert tappa känseln igen. Det är fantastiskt skönt att vara tillbaka!
Och nu har vi börjat med kundmöbler igen, gud vad jag har saknat att ha en möbel framför mig. Det senaste har vi bara hållt på med en massa test- och övningmaterial. I alla fall.. I måndags var ett äldre par inne och lämnade in en Emmafåtölj som jag ska klä om, och ack vad jag vill ha en sådan fåtölj. Det lär ju vara en av världens finaste klassiker! Vad jag ville komma till är att detta söta, äldre par är min lärares svärföräldrar. Snacka om att jag måste vara nogrannast i världen.
Fast jag tar det lite som en komplimang att få klä om till dem. Jag menar, om hon inte tyckt jag är duktig så hade jag ju aldrig fått klä om till hennes svärföräldrar.
Jag ser fram emot det. Har slagit av allting nu, så bara trästomen är kvar. Allt ska göras om. Den kommer bli hur fin som helst!
Från något spännande till en redan enorm saknad. Imorn var det två veckor sedan Tjäder lämnade Göteborg för USA. Och känslan av att hon är på andr sidan jorden är enormt frustrerande. Blir saknaden större för att någon är längre bort? Jag längtar efter henne. 6 månader kvar tills vi ses igen. Can't wait!
Förut ringde min sjukgymnast och berättade att jag fått en tid hos min läkare. 17 februari it is. Ska bli skönt att ha fått de gjort, men jag är fortfarande livrädd.
Och så lite mer framtid.. Nu är det faktiskt bara tre veckor kvar tills jag åker upp till Bella i Stockholm. Det ska bli helt galet roligt. Det är sjukt hur bra jag trivs med henne. Spelar ingen roll om vi inte höts eller sets på 2år, det är alltid lika enkelt att snacka och vara med henne. Helt underbart!
Over and Out
En helhelg med sport...igen.
Kl. 20:11
Igår, lördag, gick jag upp klockan sju. Vad är det för tid att gå upp en lördag? Men vad gör man inte för lillasyster? Snickarcupen var igång och första matchen var klockan 8. Såg bara en match den dagen, för klockan 9 började min tränarutbildning som höll på till 15, typ. Sedan hem och skidor på teve direkt. Sedan fotboll, United vann, igen.
I och med att Linnéa och hennes Lindome gick vidare så var det kvartsfinal mot Jitex idag som gällde. Vinst på förlängning. Semin - vinst. Finalen då? Det finns ju aldrig tillräckligt med nerver för en final. Hur många jag än upplevt så är det faktiskt jobbigare att sitta som åskådare än att spela. Dom förlorade finalen, tyvärr. Det gick inte att stå emot ett duktigt Eriksberg.
210 i puls, det kan inte vara nyttigt att se på spännande fotboll? Men jag är stoltare än stoltast över min grymma lillasyster som helt och hållet håller ihop hennes lag (kanske lite överdrivet, men....). Jag tror att min familj andas och lever fotboll. Det är fint!
En fin födelsedagspresent för lillan, för visst fyllde hon ju år i fredags också!
Nu är det tre hela veckor tills nästa cup. Då ska mina småbrudar för första gången inträda Almås och Snickarcupen. Jag tror stenhårt på dem och då är det helt och hållet blått som gäller, igen. Efter två helger med svartvitt. Heja blåa KSK!
Over and Out
Igår, lördag, gick jag upp klockan sju. Vad är det för tid att gå upp en lördag? Men vad gör man inte för lillasyster? Snickarcupen var igång och första matchen var klockan 8. Såg bara en match den dagen, för klockan 9 började min tränarutbildning som höll på till 15, typ. Sedan hem och skidor på teve direkt. Sedan fotboll, United vann, igen.
I och med att Linnéa och hennes Lindome gick vidare så var det kvartsfinal mot Jitex idag som gällde. Vinst på förlängning. Semin - vinst. Finalen då? Det finns ju aldrig tillräckligt med nerver för en final. Hur många jag än upplevt så är det faktiskt jobbigare att sitta som åskådare än att spela. Dom förlorade finalen, tyvärr. Det gick inte att stå emot ett duktigt Eriksberg.
210 i puls, det kan inte vara nyttigt att se på spännande fotboll? Men jag är stoltare än stoltast över min grymma lillasyster som helt och hållet håller ihop hennes lag (kanske lite överdrivet, men....). Jag tror att min familj andas och lever fotboll. Det är fint!
En fin födelsedagspresent för lillan, för visst fyllde hon ju år i fredags också!
Nu är det tre hela veckor tills nästa cup. Då ska mina småbrudar för första gången inträda Almås och Snickarcupen. Jag tror stenhårt på dem och då är det helt och hållet blått som gäller, igen. Efter två helger med svartvitt. Heja blåa KSK!
Over and Out
Ytterbycup.
Kl. 20:24
Nu är det andra året i rad som jag inte har kunnat spela Ytterbycup pga. knäskada. Nytt för iår var att jag har suttit och hejat på svart/vit-randiga kläder. Känns mer än konstigt. Lindome, vad är det liksom..förutom våra värsta konkurenter?
Men för att se de mest realistiska i det hela så borde Lindomes och Kållereds damer slås ihop. För ett lag med Lindomes passningsspel och Kållereds hjärta och inställning, så skulle det kunna bli hur bra som helst. Lindome är bra, det är dom. På att spela runt bollen. Grejen är att viljan är så förbannat dålig. Tycker inte dom spelat bra denna cupen, utan halvhjärtat o flängit. Blir dom av med bollen så skiter dom i det. Jag tror det är de som är skillnaden mellan oss i Kållered och dom i Lindome.
Vi springer och kämpar tills vi dör. Dom spelar runt bollen i en diamat och hoppas på att motståndarna går bort sig. Pappa har ju blivit tränare för Lindome, så de var mest därför jag var där. Mats, pappas tränarkollega sa efter cupen att jag skulle skynda på att läka mitt knä, för dom behöver mig.
Jovisst, vilja, hjärta och teknik - det kan jag ge, men inte kondition och tålamod. Vi får se om jag drar svartvita ränder över mina blåa kropp, nångång. Men det känns skönt att jag trots drygt två år av frånvaro fortfarande är ihågkommen, eftertraktad och välkommen.
Over and Out
Nu är det andra året i rad som jag inte har kunnat spela Ytterbycup pga. knäskada. Nytt för iår var att jag har suttit och hejat på svart/vit-randiga kläder. Känns mer än konstigt. Lindome, vad är det liksom..förutom våra värsta konkurenter?
Men för att se de mest realistiska i det hela så borde Lindomes och Kållereds damer slås ihop. För ett lag med Lindomes passningsspel och Kållereds hjärta och inställning, så skulle det kunna bli hur bra som helst. Lindome är bra, det är dom. På att spela runt bollen. Grejen är att viljan är så förbannat dålig. Tycker inte dom spelat bra denna cupen, utan halvhjärtat o flängit. Blir dom av med bollen så skiter dom i det. Jag tror det är de som är skillnaden mellan oss i Kållered och dom i Lindome.
Vi springer och kämpar tills vi dör. Dom spelar runt bollen i en diamat och hoppas på att motståndarna går bort sig. Pappa har ju blivit tränare för Lindome, så de var mest därför jag var där. Mats, pappas tränarkollega sa efter cupen att jag skulle skynda på att läka mitt knä, för dom behöver mig.
Jovisst, vilja, hjärta och teknik - det kan jag ge, men inte kondition och tålamod. Vi får se om jag drar svartvita ränder över mina blåa kropp, nångång. Men det känns skönt att jag trots drygt två år av frånvaro fortfarande är ihågkommen, eftertraktad och välkommen.
Over and Out
skit liv.
Kl. 11:20
I förrgår totalkraschade min dator. Igår var pappas jobbarkompis till datasnille här och skulle fixa det. Det gick inte. Alla mina bilder är borta. Jag tror jag ska gråta en stund. Hela mitt liv fanns på denna skitdator och nu är allt borta. Bilderna från studenten. Bilderna från Cypern, Samos, Spanien, Korfu. Alla ÖISbilder. Alla festbilder. Alla bilder på Keylii, Timo och Tiiger när dom var små. Några oersättliga bilder på farfar. Alla glädje och sorg bilder.
ALLT är fucking jävla BORTA!!!!
Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Det känns förjävligt. Jag hatar mig själv för att jag inte tagit tummen ur röven för att spara skiten någon dag. Fan också!
I förrgår totalkraschade min dator. Igår var pappas jobbarkompis till datasnille här och skulle fixa det. Det gick inte. Alla mina bilder är borta. Jag tror jag ska gråta en stund. Hela mitt liv fanns på denna skitdator och nu är allt borta. Bilderna från studenten. Bilderna från Cypern, Samos, Spanien, Korfu. Alla ÖISbilder. Alla festbilder. Alla bilder på Keylii, Timo och Tiiger när dom var små. Några oersättliga bilder på farfar. Alla glädje och sorg bilder.
ALLT är fucking jävla BORTA!!!!
Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Det känns förjävligt. Jag hatar mig själv för att jag inte tagit tummen ur röven för att spara skiten någon dag. Fan också!
