Håkan är kärlek.

Kl. 20:55
Tror det är första gången på jag vet inte hur många år som jag inte såg Håkan när han spelade i Göteborg. Och det känns så innerligt hårt i mitt hjärta. Jag menar, ingen slår den lyckan och det fullständiga ruset jag är i efter han har spelat. Det är kärlek om något! Och kärlek behöver jag, det behöver alla. Hur nära eller långt bort den än är, så behövs den. Men ja, nästa gång ska jag vara där. Jag menar... Partillebohallen rymmer inte så galet mycket människor och dessutom kostade biljetterna lite fööörmycket för min oerhört tomma plånbok.. tyvärr!
Men det känns kasst nu i efterhand när jag läser i tidningen hur fruktansvärt bra det tydligen var. Inte för att det förvånar mig ett dugg iom. att Håkan aldrig är dålig, tror inte han kan vara det, faktiskt. Har aldrig inträffat när jag sett honom iallafall...

Over and Out

ÖIS vs vf

Kl. 15:44
Idag...eller ikväll rättare sagt är en bra kväll.. Eller blir en bra kväll. ÖIS spelar, på öisgården kl.18 och jag får träffa om inte alla iallafall några av mina sköna lirare. Det blir skönt med lite skratt och kärlek. Varma kramar och mycket rödblått. Jag gillar't! Idag vinner dom förhoppningsvis också. Men vi får se. Heja ÖIS! <3

Over and Out

svårt att förstå

Kl. 20:12
Ibland försöker jag mig in på saker jag inte förstår. Tankar, drömmar, förlåtelse. Speciellt drömmar. Drömmar om en bättre värld. En bättre framtid. En säker ekonomi och ett fint liv.
Framtiden är någonting som skrämmer mig. Jag vet inte hur jag ska ta mig in i den. Den kryper sakta på, hela tiden. Men jag tycker det är skrämmande att det ibland går så förbaskat fort. Jag hinner knappt med att leva i nuet innan det blir framtid. Som jag har beskrivit mig innan så går tiden medans jag står still. Jag vill så gärna åstadkomma saker i mitt liv, men det är svårt när jag står still och världen rör sig.

Men nu har jag iallafall tagit ett stort kliv framåt, in i framtiden - frivilligt. Jag fått igång cirkeln med att övningsköra igen. För det där förbannade körkortet SKA jag ha. Och det kommer att komma, för jag märker redan nu skillnaden på hur jag kör nu och hur jag körde innan. Även här går framstegen fort och framtiden ännu snabbare.
Men den här gången är det inom ett lämpligt område..

Over and Out

inget särskillt.

Kl. 15:53
Då är även denna veckan slut och helgen drar in...igen. Galet hur sbannt tiden går. Imorn är det alla hjärtans dag och Joel fyller år. Grattis mate! =)
Betyder även att det är 14 februari och jag och min fru har varit gifta i 3år, det är något special! ^^
Annars betyder inte den dagen någonting för mig. Tror inte jag har nått planerat heller.. fast vad vet jag, det kanske står nått i min kalender. Tur att jag har den, annars hade jag inte kommit ihåg någonting alls i mitt liv.

För att gå in på något helt annat... Snackade lite med Matte idag. Vi har inte träffats på HUR LÄNGE som helst. Det är ändå rätt skumt att något som stog så nära bara kan smälta sakta men säkert bort.. Men iallafall, han har legat på sjukhuset sedan i onsdags och jag blev livrädd när han berättade det. "inte en gång till" var det första jag tänkte.. Men det var inget mer allvarligt än att han fått reda på att han har diabetes. Så han ska ligga kvar över helgen. Stackarn!
Jag har övervägt att åka dit och säga hej, men jag hatar sjukhus och har mest dåliga erfarenheter därifrån, så jag skiter nog i det. Men vi bestämde att vi skulle ses nån dag snart över en kaffe. Det blir trevligt! =)

Jag fick världens städmani förut. Fixade hela nedervåningen. Orkade inte med mitt rum efter det, somvanligt. Så jag bara stängde dörren så jag slipper se skiten tills jag ska gå och lägga mig. För det är ungefär så mycket tid jag spenderar i mitt rum. Sovtid. Inte så mycket mer..
Har inte så mycket mer att berätta så jag avslutar lite snyggt här med ett;
Ha en bra helg o sånt!

Over and Out

tröttheten har kommit i kapp.

Kl. 19:52
Nej, nu har jag tröttnat på rehab och seg fejkträning. Jag vill hårdträna och slita ut mig på riktigt. Just nu går all träning på rutin och jag vet hela tiden vad som komma skall. Det är segt och jag får inte ut nått av det längre. Det är inte direkt så att jag har motivation till att göra någonting bra av det, utan jag gör det mer för att det skall göras, och det känns ganska onödigt. Jag vill ju vara med och lira på riktigt. Springa, trixa och sparka motståndarna på smalbenen. Göra en riktigt go tackling så hon flyger iväg. Göra en snygg fint så hon blir bortlurad till Kina. Nånting annorlunda. Som egentligen är vardagsmat för mig. Eller var.. iallafall. Jag har trönnat fullständigt på den eviga väntan. Tiden står still och jag står och stampar på samma ståndspunkt just nu. Det är som om jag står i ett viloläge som inte går att komma ur.
Jag vill bli genomsvett. Jag vill göra mål, passa fram till mål. Vara med och fira en seger.. Ja, jag saknar till och med förlusterna. Ilskan efter dom. Den förtvivlande känslan av att inte ha varit där tillräckligt, att inte ha gett hundra.. Jag tror inte jag kommer uppleva den känslan igen. Alltså känslan av att inte ha gett allt. Nästa match, min första efter skadan, då ska jag ge allt vad jag äger. Och om jag ska gå av plan så ska jag vara spyfärdig med blod i munnen. Nu gäller minst 200procent i varje match. Jag är så galet taggad för att få spela. Just nu, inte det minsta rädd..

Over and Out

Tack! :)

Kl. 20:29
Ibland hatar jag dig utan att jag vet varför..



Men igår var jag och nåra gamla vänninor från "förr" ute och partajade. Faktiskt riktigt roligt. Vi träffades i klubbhuset, som så många gånger förr. Beställde pizza av Nisse, som så många gånger förr. Och snackade skit, som så himla många gånger förr. Det blev lite nostalgiskt, men mycket tjöt om minnen och trevligheter. Vi var inne i stan vid 00-tiden. Och sprang i trapporna inne på BLVD tills 3-snåret. Dans, svett och öl, yes!
Tack ska ni ha, ni som gjorde min kväll/natt riktigt lyckad!

Förut tog United över första platsen i PL, igen. Det kändes asgött.
Det är ju jag mot pappa, united vs liverpool liksom. Heja mig!

Over and Out

Min Mamma!

Kl. 13:11
Idag fyller min underbara mamma år. Hon är värd all uppmärksamhet i världen just idag. Eller egentligen alla dagar, men lite extra idag. Ikväll kommer Mormor och Morfar hit och käkar osv.
Själv hade jag helst velat lägga mig i sängen och sova, för mår inte bra. Sov dåligt inatt och kännt mig illamående och sånt sedan jag vaknade imorse. Men..det är bara att lägga det åt sidan, för jag måste hjälpa mamma med mat o dyrlikt. Visste ni föresten att min mamma är bäst i världen? Det är hon =)

Igår blev Marcus Birro pappa. Han om någon förtjänar att få ett barn. Ett barn som överlever. Jag kan aldrig förstå hur livrädd han är just nu. Överbeskyddande, förmodligen. Så, jag får väl säga grattis! Inte för att han någonsin kommer läsa detta eller få reda på att jag gratulerar, men bara för sakens skull. Grattis!

Grattis på födelsedagen mamma, och grattis till er nyfödde son, Marcus!

Over and Out

RSS 2.0