pangboomkrash

Kl. 14:12
Jag vet inte vart jag ska börja.. jag är så jävla besviken. Tror jag drabbats av alla negativa känslor i hela världen. Besvikelse, arg, ledsen, tom. Jag har ett stort hål i mitt bröst där ett rödblått hjärta brukade sitta. Jag vet inte om jag tappat det, eller vad som har hänt.

Besvikelse.

Just så stavas det : B e s v i k e l s e.
Det är nog det enda rätta ordet att beskriva hur jag mår just nu. Kan inte släppa gårdagen. Jag gick ifrån arenan innan matchen var slut igår, jag tror det är första gången jag har gjort det. Tårarna rann och jag var helt äckligt mållös. Det är jag fortfarande. Det har aldrig varit så svårt att älska öis.

"I glädje och i sorg" heter det. Just nu är det väldigt mycket sorg. Allting är väldigt negativt och dåligt. Jag behöver något ljus i mörkret. Nånting. Vad som helst!

"I en höjdduell vek sig knät på Allbäck".
Marcus blev utburen på bår igår, det var precis det som hände mig när mitt korsband gick av. Mitt knä vek sig, i just en höjdduell. Marcus verkar dock haft mer tur än mig. Hans ledband skadades och han är borta i 3-6 veckor. Enligt min mening, alldeles förmånga veckor. Vi behöver honom. Vi behöver honom så himla mycket.
Just nu saknar jag jättemånga i vår rödblå trupp. Jag vill ha tillbaka Boyd och Valter. Anders Prytz, Ailton, Afonso, Pauliniho.. osv. vi behöver så mycket stöd och nya kraft vi kan få.

Men ändå.. Vi ger aldrig upp - Rödblått tills vi dör.