verkligheten som inte försvinna.

Kl. 12:40
Inatt drömde jag om de bravader som inträffade på nyår igen. Vaknade upp med tårar i ögonen och kallsvettades. Jag hatar.. verkligen hatar dom drömmarna. Trodde händelserna hade passerat, så det bara är dags att glömma de nu. Men nej, jag blir ständigt påmind om vad som faktiskt hände. Och jag blir lika rädd varje gång.
Det verkar inte som jag någonsin kommer att kunna släppa den natten/morgonen hur mycket jag än vill det. Och nu i efterhand med alla tankar som snurrar runt i huvudet och är obegripliga att förstå. Jag gillar det inte. Min kropp blir helt stel och hjärtat slår hårdare än vanligt. Det är en obehaglig känsla och det är så gott som ett mirakel att det gick såpass bra som det faktiskt gick. Vet inte vem jag ska tacka för det...

Over and Out

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0