Första träningsmatchen för året.
Kl. 18:07
Visst var det skönt att dra på fotbollsdojorna för den första träningsmatchen för året idag. Men jag undrar fortfarande om jag gjorde rätt drag i att vara med. Paps försökte hindra mig och Mams försökte med meningen "det kommer fler matcher" . Men jag bestämde mig för att göra nåra inhopp och se hur det kändes. I och med min förkylning, som jag såg som ett hot, fast inte för stort eftersom jag inte har ont i halsen.
Men "några inhopp" blev det inte, utan resultatet blev mer "nästan hela matchen utan byte" , men det gör inget!
Vi mötte Häcken, som vi aldrig spelat mot innan. Det dom avr bra på var att höja sin backlinje snabbt, och det var ungefär det dom utgick ifrån hela matchen. Dom spelade rätt tråkig fotboll, mycket tjong. Inte för att vi var speciellt mycket bättre idag, men detta var faktiskt vår första träningsmatch utomhus med i stort sett ett helt nytt lag. Så vi hade en anledning till att vara dåliga.. typ 8-)
Iallafall. Jag gav mig in i äventyret. Första halvlek var superdålig o, andra inte mycket bättre, men ändå bättre. Vi fick en hörna i andra som Ankan la, jag satte dit huvudet och bollen flög i Häckens mål, i målvaktens högrakryss.
Vi höll 1-0 rätt länge tills dem fick straff. Som de också naturligtvis satte, även om Cissi var på den. Synd!
Med dryga kvarten kvar gick jag in i en närkamp. Dessvärre gick Häckentjejen in med dobbar, vi smällde på och jag, med vristen, rakt in i hennes dobbar. Vi tog i lika mycket, jag föll till gräset o, fick ta smällen pga. hennes felaktiga närkamps val.
Dobbar först = nej o, rött kort.
Tycker jag, men det tyckte inte domarn, så Peter fick halvt om halvt bära av mig från plan medans jag hade konstgräsgummi i hela käften. Resten av matchen fick jag följa från bänken. Nu är foten halvsvullen men jag kan gå på den.
Mamma trodde foten var bruten, hon sa:
"jag blev lite rädd, du brukar ju inte lägga dig för onödiga saker, och du skrek så jävligt så jag trodde foten var av"
Så allvarligt var det inte, men ont, det gjorde det. Fruktansvärt.
Så, i det stora hela tycker jag vi ska vara halvnöjda. Även om vi gjorde en dålig match så vet vi nu vad vi behöver träna på, och även om det var dåligt så var det inte SÅ dåligt. Vi spelade trots allt 1-1 med ett nästan helt nytt lag. Det är godkänt, för mig. Jag tror, att om det börjar komma fler på träning så fixar vi året i 3an galant!
Over and Out
Visst var det skönt att dra på fotbollsdojorna för den första träningsmatchen för året idag. Men jag undrar fortfarande om jag gjorde rätt drag i att vara med. Paps försökte hindra mig och Mams försökte med meningen "det kommer fler matcher" . Men jag bestämde mig för att göra nåra inhopp och se hur det kändes. I och med min förkylning, som jag såg som ett hot, fast inte för stort eftersom jag inte har ont i halsen.
Men "några inhopp" blev det inte, utan resultatet blev mer "nästan hela matchen utan byte" , men det gör inget!
Vi mötte Häcken, som vi aldrig spelat mot innan. Det dom avr bra på var att höja sin backlinje snabbt, och det var ungefär det dom utgick ifrån hela matchen. Dom spelade rätt tråkig fotboll, mycket tjong. Inte för att vi var speciellt mycket bättre idag, men detta var faktiskt vår första träningsmatch utomhus med i stort sett ett helt nytt lag. Så vi hade en anledning till att vara dåliga.. typ 8-)
Iallafall. Jag gav mig in i äventyret. Första halvlek var superdålig o, andra inte mycket bättre, men ändå bättre. Vi fick en hörna i andra som Ankan la, jag satte dit huvudet och bollen flög i Häckens mål, i målvaktens högrakryss.
Vi höll 1-0 rätt länge tills dem fick straff. Som de också naturligtvis satte, även om Cissi var på den. Synd!
Med dryga kvarten kvar gick jag in i en närkamp. Dessvärre gick Häckentjejen in med dobbar, vi smällde på och jag, med vristen, rakt in i hennes dobbar. Vi tog i lika mycket, jag föll till gräset o, fick ta smällen pga. hennes felaktiga närkamps val.
Dobbar först = nej o, rött kort.
Tycker jag, men det tyckte inte domarn, så Peter fick halvt om halvt bära av mig från plan medans jag hade konstgräsgummi i hela käften. Resten av matchen fick jag följa från bänken. Nu är foten halvsvullen men jag kan gå på den.
Mamma trodde foten var bruten, hon sa:
"jag blev lite rädd, du brukar ju inte lägga dig för onödiga saker, och du skrek så jävligt så jag trodde foten var av"
Så allvarligt var det inte, men ont, det gjorde det. Fruktansvärt.
Så, i det stora hela tycker jag vi ska vara halvnöjda. Även om vi gjorde en dålig match så vet vi nu vad vi behöver träna på, och även om det var dåligt så var det inte SÅ dåligt. Vi spelade trots allt 1-1 med ett nästan helt nytt lag. Det är godkänt, för mig. Jag tror, att om det börjar komma fler på träning så fixar vi året i 3an galant!
Over and Out
Kommentarer
Trackback
